I vår värld behöver vi pressa in alternativa energier som inte förorenar och tömmer fossila bränslen som olja, kol eller naturgas. En bra ekonomi baserad på energiövergången borde vara nyckeln i alla länder att utvecklas mot avkolning 2050.
För att uppnå grönare mål och utveckla ekonomiskt genom att minska föroreningar och miljöpåverkan ansluter sig Tunisien till den gröna sidan. I år avser den att investera cirka en miljard dollar för att kunna öka energiproduktionen genom förnybar energi för landets el.
Investeringar i förnybar energi
Generaldirektoratet för energi vid ministeriet för energi och gruvor har rapporterat att investeringen på en miljard dollar skulle tillåta installation av en ren energikälla på 1.000 MW, 350 MW vind och 650 MW i solceller. Av alla pengar som investeras i förnybar energi kommer 600 miljoner att bidra till den privata sektorn. 2016 hade Tunisien 342 förnybara MW, som genererade 579 GWh ren el.
De utgifter som Tunisien har för att utveckla förnybar energi beror på skillnaden som finns mellan investerarnas priser i förhållande till bränslepriset vid varje ögonblick de faktureras. Det är därför utvecklingsprojekt för förnybar energi omfattas av leverans- och auktoriseringssystemet.
Till exempel STEG (Tunisian Electricity and Gas) kraftnätutvecklingsprogram, som inkluderar integration av förnybar energi, det kommer att kosta cirka 620 miljoner dinarer (270 miljoner dollar) under perioden 2017--2020.
Utvecklingen av förnybar energi kan gynna produktionskostnaderna och minska dem, eftersom de direkt påverkar landets ekonomiska balans. Dessutom, med utvecklingen av grön teknik, kommer de att förorena mindre och kommer inte att skada miljön. Den tunisiska solplanen, godkändes 2012, fastställer det att bidraget från förnybar energi måste öka till 30% 2030.
Utvecklingen av förnybar teknik måste kombineras med små och assimilerbara investeringar som gör det möjligt att testa teknikerna när de utvecklas medan problem löses i isolerade områden. De kommer redan att konkurrera med icke-förnybara, när det just nu är varken stora investeringar eller stora amorteringar som bara gör övergången dyrare, de neurotiska önskningarna hos tanklösa miljöaktivister, som finns, och brådskan efter förändring kan kosta oss en stor förändring.